FAQ

Fråga: Varför går inte kompressorn när tillsatsen är tillslagen. Värmepumpen i läge auto och värmebehov finns.
Svar: Troligtvis har kompressorn stannat pga. hög retur. Kontrollera deltat på framledning och retur och inställt returmaxvärde. Kontrollera dessutom rumbör och kurva så att dessa inte är för högt ställda.
 
Fråga: Får jag mer varmvatten om jag höjer starttemperaturen för varmvattenberedning?
Svar: Nej, snarare tvärtom beroende på för korta gångtider mot varmvattenberedaren.
 
Fråga: Vad är det för skillnad på att höja rumbör och att höja kurvan?
Svar: Fabriksinställningen för kurvan är 40 och rumbör 20. Om man höjer rumbör så resulterar det i att kurvans lutning bibehålls men att man parallellförflyttar kurvan i diagrammet (över utetemperatur/framledningstemperatur). Höjer man kurvan så ändrar man lutningen i diagrammet. Att höja kurvan 3 grader motsvarar att höja rumbör 1 grad vid en spec. utetemperatur.
 
Fråga: Hur vet jag hur långt jag måste borra för att komma ner till berg där jag bor?
Svar: Ser du berg komma ända upp till markytan (bergknalle), kan det tyda på att det är det fasta berget du ser. Det finns idag ganska detaljerade geologiska kartor att tillgå. Du kan även kontakta Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som kan hjälpa dig att uppskatta på vilket djup det fasta berget ligger.
 
Fråga: Hur djupt borrar man för att installera en värmepump?
Svar: Borrhålets djup bestäms av hur mycket energi du måste utvinna för att värma ditt hus. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar naturligtvis det totala borrhålsdjupet. Först måste man borra igenom jordlagret – den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall drivas minst 2 m in i det fasta berget. Energibrunnsnormen föreskriver dessutom att foderrören måste drivas ner minst 6 meter ner i markytan (se vidare Energibrunnsnorm 97). Foderrörsborrning är den dyraste delen av borrningen. Har du exempelvis 8 meter till fast berg, krävs det minst 10 meter forderrörsborrning. Därefter fortsätter man med bergborrning tills det nödvändiga borrhålsdjupet nåtts. Det är din installatör som räknar fram borrhålsdjupet med hänsyn tagen till ditt energibehov och värmepumpsanläggningens specifikationer.
 
Fråga: Hur länge räcker värmen i berget?
Svar: En värmepumpsanläggning kopplat till ett borrhål sänker naturligtvis temperaturen i borrhålet. Men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från bergmassivet. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter ca. 5 år och blir någon grad lägre än före borrningen. Det viktiga är dock att din värmepumpanläggning inte bortför mer värme än det som tillförs borrhålet. Är anläggningen rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för alla framtid. Det är alltså viktigt att dimensioneringen av anläggningen görs korrekt så att man får rätt borrhålsdjup. Vanligen räknar man med att energiuttaget kan ligga på 10-30 W/m (per meter borrhål) vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut desto lägre energiuttag kan göras utan att riskera frysning av borrhålet.
 
Fråga: Kan man borra grundare resp. djupare borrhål?
Svar: Grundare borrhål än rekommenderat djup får aldrig borras – borrhålet kommer helt enkelt inte att kunna leverera den mängd energi som anläggningen kräver och det föreligger risk för frysning. Naturligtvis kan man borra djupare hål, med det är inte nödvändigt för säkerställande av anläggningens funktion.
 
Fråga: Var kan man borra efter energi och vilken är den bästa platsen på en tomt?
Svar: Ett borrhål skall givetvis placeras på ens egen tomt. Det betyder att vid lutande borrhål skall borraren se till att inte passera tomtgränsen. Det vanligaste är att värmepumpanläggningen placeras inomhus (grovkök, källare). Med tanke på ledningsdragning skall borrplatsen ligga så nära huskroppen som möjligt, dock inte närmare än 4 meter från husväggen. Anledningen är att man vill ha fritt arbetsutrymme runtom borriggen under borrningen och för omhändertagande av borrkax. Generellt är trånga passager eller innegårdar inget direkt hinder då det idag finns små, kompakta riggar som klarar av borrning ner till ett par hundra meters djup.
 
Fråga: Varför borrar man ibland flera hål?
Svar: Anläggningar för uppvärmning av exempelvis stora villor, skolor och industrier måste kunna leverera stora mängder värme. Eftersom borrning ner till stora djup är kostsam och tekniskt sett mera krävande, borrar man flera grundare hål. Det är viktigt att hålen inte placeras för nära varandra – vanligen rekommenderas minst 15 meters avstånd mellan två hål. För tätt placerade energibrunnar ”stjäl” energi från varandras värmeupptagningsområden och följaktligen inte kan leverera den beräknade energimängden. Om man inte klarar 20- metersgränsen på markytan, kan lutande hål borras (så länge de hamnar innanför tomtgränsen) – borrhålen lutas då från varandra (i solfjädersform) så att medelavståndet mellan borrhålen är minst 15-20 meter (avståndet mellan borrhålens resp. mittpunkt). Dimensionering av s k flerhålssystem är mera invecklad då man måste ta hänsyn till hålens inbördes läge. Vanligen rekommenderas flerhålsborrning om dimensioneringsberäkningarna pekar på att ett borrhål med djup överstigande 150 meter.
 
Fråga: Hur nära varandra kan man placera en energibrunn och en dricksvattenbrunn?
Svar: Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen. Generellt talar man om ca. 10 meter som en säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i befintlig brunn påverkas under en kort period, men risken för bestående skador bedöms som liten. Samråd alltid med borraren innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.
 
Fråga: Kan en för grund brunn fördjupas för att öka dess energikapacitet?
Svar: Många vill gärna utnyttja gamla borrhål för energiutvinning. Är vattenkvaliteten i brunnen mycket dålig eller har vattnet sinat kan den ju användas som energibrunn. Generellt kan brunnar med diameter på minst 105 mm fördjupas genom fortsatt borrning. Flertalet borrare vill dock inte åta sig arbetet p g a att risken att fastna med borrutrustningen är relativt stor. Likaså har en borrare ansvar för de borrhål han/hon producerar och tar inte gärna över ansvaret för brunnar borrade av andra borrare.
 
Fråga: Kan man använda samma brunn för dricksvatten och energiutvinning?
Svar: Generellt så går det bra. Det finns dock ett par viktiga aspekter som måste beaktas. I en dricksvattenbrunn monteras vanligen en dränkbar pump nära brunnsbotten – i en energibrunn löper kollektorslangarna från marknivån nästan ändra ner till botten. För att båda systemen skall få plats krävs det borrhål av något större diameter än vanligt. När värmepumpanläggningen är igång, avkyls vattnet i brunnen, vilket i sin tur leder till at det åtgår mera energi för att värma upp detta vatten, exempelvis för dusch eller matlagning. Det betyder att en del av den energivinst man får i sin värmepumpanläggning försvinner. En annan viktig faktor är förändring av borrhålets aktiva djup. Då vattennivån i brunnen sänks i samband med vattenuttag (i samband med bad), minskar den aktiva borrhålslängden, vilket direkt påverkar tillgången på värmeenergi. I brunnar med låg tillrinning kan detta resultera o avsevärd sänkning av systemets kapacitet. Slutligen kan ett praktiskt problem nämnas. I en kombinerad dricksvatten- /energibrunn monteras kollektorn så att den hänger fritt ovanför pumpen, för att inte skadas av pumpens rörelser. Vid pumphaveri måste kollektorn tömmas på kylvätska och lyftas upp innan pumpbyte kan ske. Det för med sig att hela kollektor installationen måste göras om, kylsystemet fyllas på nytt osv. Hela denna procedur ökar naturligtvis risken för att skada kollektorslangen.
 
Fråga: Kan man utvinna energi ur ett torrt borrhål?
Svar: Ja, det kan man, under förutsättning att det fylls med något material som säkerställer kontakten mellan kollektorslangen och berget. Man kan använda borrkax, betonit (en typ av naturlera), kvartssand osv. Materialet skall ha så hög värmeledningsförmåga som möjligt. I Sverige finns det knappast några områden där borrhålen är helt torra – efter en viss tid fylls de med vatten. Men om ett borrhål är helt tätt och inget vatten kommer in i det, då vattenfyller man det manuellt. Ett tätt borrhål släpper inte heller ut något vatten och borrhålslocket begränsar avdunstningen till ett minimum. Vanligen kontrolleras borrhålets täthet och grundvattennivån genom att fylla på vatten ända upp till markytan. Efter några dagar stabiliseras vattenytan på det djup som anger grundvattennivån.
 
Fråga: Hur påverkas mitt hus och trädgård av borrningsarbetet.
Svar: Ett seriöst borrningsföretag skyddar både gräsmattan och huset så att dessa inte skadas i onödan. Som kund får du förbereda en körbar väg fram till riggen – räkna med minst 2 meters bredd. En rigg under arbete behöver en arbetsyta på ca. 3 m x 4 m – dels för att ställa upp riggen och för att borrarna skall kunna röra sig fritt runt maskinen. Även om många företag skyddar området närmast riggen med presenningar, får du räkna med avtryck i gräsmattan och en del ”lervälling” runt själva borrhålet. I övrigt skyddas husfasaderna med presenning för att undvika stänk och minimera dammbeläggningen på fönstren mm. Moderna borriggar drivs med tryckluft från en kompressor. Du får räkna med en hel del buller under arbetsdagen. Det tar ungefär en dag att borra ett genomsnittligt borrhål under normala förhållanden.
 
Fråga: Behövs det tillstånd för energibrunn?
Svar: Det råder anmälningsplikt för energibrunn – kontakta miljöskyddsförvaltningen i din kommun i god tid innan borrningsarbeten påbörjas. Vissa områden omfattas även av tillstånds- och/eller bygglovsplikt. Eventuella tillstånd skall sökas hos miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun.
 
Fråga: Vilken tid på året är lämpligast för att installera en värmepump?
Svar: Installation av en värmepumpanläggning kan göras året runt. Borrning på vintern, i frusen mark är faktiskt på sätt och vis lättare, då borrkax inte flyter ut över gräsmattan i samma omfattning som på sommaren. Dessutom är risken för att riggen skall skada gräsmattan/marken mindre, däremot är grävning och installation av kollektorslangen mera arbetskrävande. Man borrar inte vid sträng kyla.
 
Fråga: Finns det berg överallt?
Svar: Berg finns överallt, men på många ställen måste man borra sig till det. Generellt sett finns det två sorters berg vi kan nå på detta sätt – urberg eller sedimentärt berg. Såväl urberg som sedimentärt berg kan användas för utvinning av värmeenergi, men de har olika värmeledningsförmåga. I praktiken betyder det att man borrar djupare i sedimentärt berg jämfört med urberg för att kunna utvinna samma energimängd. För att komma ner till berg måste man först borra igenom jordlagret, som är ca. 7 m tjockt (medelvärde i Sverige) och kan variera i olika områden. Ur energisynpunkt är jordlagret ganska energifattigt och ger ett relativt begränsat energitillskott (ca. 1/3 jämfört med berg).